Malte Stövring, regionhandläggare för Afrika på Plan Sverige, har besökt projektet i Senegal och vi har ställt fem snabba frågor till honom för att höra hur det går.

– Hur många ungdomar är med i projektet?

Cirka 3 000 ungdomar i totalt tre länder deltar i projektet. Det finns planer på att utöka projektet till att omfatta upp till 20 000 ungdomar på sikt.
 

– Vad innebär ”Savings and Loans”?

Metoden går ut på att samla ungdomar i grupper om 20-30 deltagare. I gruppen enas man om att göra gemensamma besparingar och kommer överens om en summa som var och en ska sätta in i det gemensamma sparandet varje vecka eller månad. Det handlar oftast om mycket små belopp, till exempel en dollar i månaden.

De gemensamma tillgångarna finns sedan tillgängliga för lån inom gruppen. Låntagaren måste inför gruppen berätta vad pengarna ska användas till och hur snabbt man tror sig kunna betala tillbaka beloppet.

Gruppen bestämmer gemensamt över vilken ränta som ska sättas för lånet. På så sätt får ungdomar möjlighet att göra små investeringar med snabb återbetalningstid för att starta ett företag eller utveckla en befintlig affärsrörelse. Gruppen möts cirka en gång i veckan.

– Varför ger man inte mikrofinanskrediter direkt till ungdomarna istället?

I Västafrika finns det många möjligheter till mikrofinansiering. Problemet för dessa ungdomar är att de aldrig skulle anses vara tillräckligt kreditvärdiga för att få ett mikrofinanslån. Eftersom det inte är själva tillgången till mikrofinansiering som är problemet utan ungdomarnas kapacitet att hantera den, har Plan valt att använda metoden med ”Village Savings and Loans” för att stötta ungdomarna att utveckla sina färdigheter för att kunna vara delaktiga i landets normala ekonomiska aktiviteter.
 

– Vad är det för färdigheter ungdomarna lär sig i projektet?

Plans personal i fält besöker grupperna regelbundet och har ansvar för att utbilda ungdomarna inom olika områden. Utbildningen rör allt från hur sparande fungerar, entreprenörskap, bokföring och hur man använder datorer och internet. Ungdomarna tränas också i att förhandla och får stöd att utveckla andra färdigheter som behövs för att kunna driva ett företag. En del av färdigheterna är rent företagsekonomiska, andra benämns som "livskunskap" eftersom de anses nödvändiga oavsett om man är egen företagare eller anställd.
 

– Är det här projektet bra för alla ungdomar? Alla kan väl inte vara entreprenörer?

De färdigheter som ungdomarna lär sig i det här projektet är av nytta oavsett om man är anställd eller driver eget företag. Det är ett sätt att både hjälpa de som har entreprenöriella drivkrafter så att de kan förverkliga sina idéer men projektet bidrar också till att andra ungdomar blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Dela med dig av den här sidan

Share/Save